Snart ska jag nog börja bege mig till skolan, börjar 14.00 med ett prov idag, haha! Men direkt efter provet så blir det hemgång, och mot träningen. Så just nu håller jag på att plugga lite smått, sa jag att det var ett omprov? Fick ju F förra gången... Meen nu känner jag mig hyfsat säker iallafall, kanske... Haha, vi får se hur det går!

Detta är ju faktiskt sista riktiga "skoldagen", för imorgon ska vi tydligen dit för att juldansa och mysa med alla klasser, det kan de fetglömma att jag tänker gå på... Så då återstår bara fredagen som är julavslutning, och sen blir det några veckors efterlängtat lov. Undrar hur många veckor jullovet är exakt?? 

WIHOOO! Ni vet att jag skulle till läkaren för att tvinga fram ett intyg om att jag slipper redovisa? JAG FICK DET IDAG! Och det var precis den dagen som vi ska ha nationella muntliga, så jag slapp prata!! Så himla glaad, haha! 
På det här intyget så stod det iallafall att symptomen jag visar när jag gör någon muntlig redovisning eller någonting muntligt överhuvudtaget (kan inte ens delta i diskussioner) gör att det är olämpligt för mig att delta i sådana här sammanhang. Och fast detta kan verka orättvist så stämmer faktiskt allting, jag fixade inte det här intyget för att jag har lite scenskräck. Fatta att ha den här panikångesten i flera dagar innan en vanlig lite redovisning, inte kunna sova för allt man har i huvudet är den här redovisningen, och när man väl står där så blir den här panikångesten 100 gånger värre, och man börjar skaka, svettas, stamma och gråta... Nää, det här intyget var typ det bästa som har hänt mig, haha!

Kom precis ut från duschen och ligger nu i sängen och försöker motivera mig till att plugga till NO-omprovet på onsdag... Kanske så omotiverad man kan bli. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att se nåt paradise hotel- avsnitt istället för att plugga. Nej, skojade bara, nu gick jag för långt. 

Kände mig lite glad sådär innan träningen så gick loss på kameran. Här ser ni mig försöka se glad ut och sträcka ut armarna, i samma stund kom jag ihåg den fruktansvärda träningsvärken jag hade i bröst/axlar... Resultatet blev detta, snacka om att capture the moment. 

Asså det är för mig helt oförståeligt hur paradise hotel har överlevt i fem (är det fem?) säsonger! Isåfall är det fem säsonger för mycket. Jag försökte faktiskt kolla förra året, jag lyckades i cirka 2 avsnitt, sen la min hjärna ned. Åter igen försökte jag kolla på Paradise hotel 2015, i år lyckades jag 1 avsnitt. I de tre avsnitt jag har kollat så är det ju samma sak som händer??? Det är samma uppblåsta tjejer och killar som är helt tomma i huvudet, det ända de gör i programmet är ju dricker, ligger, dricker, ligger och dricker lite till. Vad är det som är så spännandee??? Och så är det någon dum idiot som åker ut och då kommer en ännu dummare idiot in. 

Asså nej, hejdå. 

Något som familjen alltid klagar över är mitt dåliga humör. Jag blir tydligen arg för varje liten småsak.. Haha, okej erkänner, det blir jag faktiskt. Vet inte varför, så jag får skylla på generna jag har fått. Farsan har faktiskt också samma problem, så jag skyller på hans gener! 

Jag satt och kollade på bilder när jag var liten och insåg att jag nog alltid har haft så här dåligt humör när jag såg den här bilden: 

Hahhaha, ser ni pennstrecken eller?? Jag har faktiskkt luddiga minnen från när jag förstörde det här fotot. Kommer ihåg lite vagt att jag var skiiiitarg på mamma av någon anledning, och så sprang jag in på mitt rum tar fram någon bild på mig från mitt fotoalbum och börjar förstöra kortet, hahaha! Ni ser här att jag ritade på så många delar av kroppen som möjligt, lite på fötterna, lite på magen och så huvudet så klart! Hahaha, fattar fortfarande inte på vilket sätt mamma blev straffad av det här, det var ju faktiskt mitt kort med mig på!

Wow. 

Egentligen borde jag röra på mitt feta arsle mot centrum för att gå till läkaren, jag skulle verkligen behöva ett sorts intyg som säger att jag inte behöver redovisa mer. Haha, låter rätt nice va? Vet inte om jag har pratat om det tidigare men jag har stooora problem att prata inför grupp, iallafall när det kommer till skolan, när jag jobbar och praktiserar är det inga problem. Men nu är det iallafall snart dags för muntliga nationella, då vi ska prata om sagor! Tror de verkligen att jag ska stå där upp inför en hel klass och snacka om törnrosa och snövit?? Nej! Jag tänker inte stå där uppe överhuvudtaget, för jag ska ha det där intyget, skiter i vad jag behöver göra för att få det. Min kompis har iallafall samma problem och hon har fått ett intyg så nu behöver hon inte göra några redovisningar överhuvudtaget, så jag vet att det går att fixa! 

Tänk att aldrig mer behöva känna panikångesten att stå där uppe och prata, att känna allas blickar på en samtidigt när man står där och dör inombords. Aaahh, lycka!